VERKTYG NR 13 MÄNNISKOKÄNNARE
Jag menar det är ju inre säkert att dom vill bli behandlad på samma sätt som du.

Vi är ju alla samma, alltså människor, men ändå olika.
Personligen tror jag att man får bli lite av en människokännare.
Dels kan man ju ta till hjälp av de olika färg typerna som jag skrivit om tidigare.
Men man får också gå lite på känn och magkänsla.
Jag tror att jag knäckte den koden ganska tidigt i mitt yrkesliv.
Jag har ju ett förflutet i restaurangbranschen och jag kände att min starka sida var att just möta människor, att få människor art känna sig bekväma.
Jag kommer tom ihåg tillfället när det slog mig.
Jag arbetade som servitris på restaurang Stortorgskällaren och hade en kväll fler olika bord med sååå otroligt olika typer av gäster.
Men dom trivdes alla i mitt sällskap så att säga.
Och då tänkte jag att det var nåt bra.
Inte för att jag gjorde om mig, jag var mig själv men mötte gästerna lite på deras bekvämlighetsnivå.
Efter det så slår det mig ofta att man i vissa människors omvårdnad känner sig bekväm och trygg.
Och det tycker iallafall jag är viktigt.

Det här berättar jag ju inte för att på nåt sätt säga att allt det jag gör och tycker är rätt, utan bara en reflektion från just mina erfarenheter.
Du ska självfallet göra dina egna.
Så var lite nyfiken, försök att se vem det är du har framför dig.
Möt gästen/kunden på deras bekvämlighetsnivå.
Jobba med att se andra och deras behov.

För vi är alla samna i grund och botten, men ändå så olika.
Ha en fantastisk dag!
Kramis
Kicki
