Känslomässiga möten.
Tar det energi från dig eller ger det dig energi?
Jag tar väldigt sällan med mig den känslomässiga sidan av jobbet med mig hem.
Mig ger det energi att ge behandlingar, även om gästen/kunden är stressad, trött, har ont eller vad det nu kan vara.
Men ibland så blir vissa möten så känslosamma, någon blir tom ledsen, eller man känner att det är något som inte riktigt är som det är.
Att nån bär på något tungt.
En sån vecka hade jag förra veckan(mina arbetsveckor börjar på fredagar). Så jag var helt enkelt helt slut igår på min lediga dag, har förvisso jobbat ganska hårt sista veckorna, men det var ändå det där känslosamma som tog min energi.
Att känna att man inte riktigt kan hjälpa så som man skulle önska att man kunde.
Men vad gör man då?
Man lyssnar ifall de vill prata, eller frågar om man får ge dom en kram.
Man visar på medmänsklighet, det kan ibland räcka, om så bara för en stund.
Så utan att ta på dig för mycket, vi är heller inte där för att lösa denna typ av problem, men vi kan alltid finnas där som en medmänniska.
Nu är det fredag morgon och jag går in i min sista arbetsvecka här för säsongen.
Och det kommer att bli en toppenvecka.
Hoppas att du också får det.
Kramis
Kicki
